2 steg från paradise

Vad finns egentligen kvar att säga om det här kritikerrosadet albumet. Håkan Hellströms mästerverk. Man kan säga att upptackten till albumet kom genom släppet av en dubbel A-side singel för några månader sedan. Saknade te havs/River en vacker dröm. River en vacker dröm. Låten han lovade bara skulle spelas en gång på Way out west men som han inte kunde hålla sig ifrån. Som han inte kunde låta bli att spela in. För det är jag evigt tacksam. Men den tog tid på sig innan den på riktigt fastnade i mitt medvetande.

Saknade te havs var inget annat än en stor besvikelse som sänkte alla mina förväntningar på 2 steg från paradise.
Men så kom albumet. Så tryckte jag igång första låten. Det här är min tid. En stilla trumpetinledning och ett skönt gung som sätter kännslan på ett helt album. Ett helt album med det genomgående. Allt är 2 steg från paradise. Det här är mi tids ljudbild ger ingen annan känsla än just det. Du är 2 steg från paradise. Det är så skönt feelgoodigt men det finns något ont.

2 steg från paradise är ett sådantdär sällsynt album utan svackor. Utan bottennapp och stressade produktioner. Texter som tillåts växa fram. Som tillåts betyda något trotts allt annat som händer. Ord som betyder något musik som spelar roll.

Jag har lyssnat på Håkan i ganska många år nu. Flera album har kommit under tiden. Alla har varit bra. Men ingen har slått mig med häpnad. Inget som fått mig att jubla och skrika. Inget som har fått mig att känna mig tvungen att e honom live. 2 steg från paradise har gett mig allt det och lite till.

Håkan Hellström jubilerar som artist och firarar genom att vara bättre än han någonsin varit.

Att lägga märke till:
  • Alla vattenassosiationer. Från saknade te havs till att sjunka som Titanic.
  • Det snygga sättet att sjunga om sig sjäv i River en vacker dröm - Alla vill se dig dala nu som Håkan Hellström. Alla vill se dig dala nu Håkan Hellström.
  • Den underbara titeln Vid protesfabrikens stängsel.
  • Kören genom hela saknade te havs.
  • Färgerna på omslaget.
  • De fyra låtarna med tvärflöjt.

ett långfinger åt döden

Gjorde några tappra försök att filma lite med mobilen på kents konsert. Förvånansvärt bra filmer för att vara filmade med en mobiltelefon.

Vinternoll2

 

Ingenting

 

Sjukhus

 

Krossa allt/Dom andra


Årets bästa album 2008 är....[trumvirvel]

Nej Kristian det är inte Kentboxen som i stället står för årets skräll när den inte kommer in på listan. Men å andra sidan det är ju egentligen bara en enda nyproducerad låt på hela boxen. Nej vinnaren är den förre detta Laakso sångaren som bland annat har gjort duett med Peter Jöback, ställt sig frågan Om jag hänger mig i en julgran, kommer du att sakna mig då? Och nu senast har han kommit fram till att ibland gör man rätt ibland gör man fel. Och Tydligen är han en vampyr, och under 2009 kommer vi att se honom i sammarbete med Kleerup.

Nomineringen till årets album lyder:

Vad skall man säga? Han har helt enkelt gjort årets mest fulländade album. Med klockrena texter om allt och ingenting. Han har gett hela min vår och sommar ett eget soundtrack. Musik som låter som ingenting jag någonsin hört förut tillsammans med en sång som aldrig slutar, ord som bara följs av ännu fler underbara vackra fantastiskt valda ord. Ord som döljer så mycket men som samtidigt visar nästan allt.
Albumet består av 13 låtar som varenda en skulle kunna slå som singel.

Årets Album 2008: Markusevangeliet - Markus Krunegård



Egentligen finns det bara en enda sak som Krunegård inte har lyckats med i år. Aldrig för har jag sett så dåliga videos till så bra låtar…



”Jag ser tillbaks på mörka moln som kallas ånger sorg och skam, dom kanske krossar mig en dag men till dess var det jag som vann”

Årets bästa album 2008: Håkan Hellström - För sent för Edelweiss (2)

2. Håkan Hellström – För sent för Edelweiss

Första låten på ”För sent för Edelweiss är inte en låt det är en musiksatt roman. Det är hela berättelsen om Håkan Hellströms liv fångad i 5:39 minuter musik och jag tror att allt som har fört honom till den musik han gör idag finns med. Försent för Edelweiss är underbar att lyssna på, att njuta av och att tänka kring. Men varför var all sång tvungen att låta som om den var inspelad på femtiotalet?





Sista Scenen

I slutet av förra månaden kom äntligen Autisternas debutalbum. Jag stoppade i skivan i bilstereon och besvikelsen var omedelbar och jag hoppade över alla spår och bytte sedan till mitt USB-minne i stället.
Jaha tänkte jag 150 spänn i sjön.

Sedan kom jag hem och tänkte att jag får ge den en chans till och stoppade in skivan i datorn istället och lyssnade medan jag lade över låtarna till datorn och sedan till min craPod (iPod) nu kännde jag att skivan kanske ändå inte var så dålig som jag först hade tyckt.

När jag sdan tog på mig craPoden och satte på skivan igen så kännde jag hur varje låt var någonting nytt, en ny berättelse och en ny kännsla som förmedlades.

Autisterna - Sista Scenen är en skiva som kräver många chanser men som sedan placerar sig i det absouluta toppskiktet innom svensk musik år 2008.

I Autisterna så har ett nytt svenskt popvidunder växt fram.

Bästa låten: Hemma över jul
Sämsta låten: Och du som var min vänn
Saknar jag mest: Låten Tankar försvinn som var med på EP:n som släpptes tidigare iår. Från den fanns däremot låten HImmelen och Aldrig bli mig själv igen

Introbeat...

Jag har forskat vidare lite i det där med introbeatet till Kent låten Ingenting det visade sigatt saningen inte låg så långt ifrån det jag sa. Att kent lärt sig att använda Garageband.

Så här skrev Jocke Berg i bandets forum:

"Jag och Martin demade låten med laptop och acke på ett hotellrum i Paris.
Vi ville att det skulle gå fort som fan för att vi hade som det heter "feeling".
Ett färdigt beat användes med det gamla vanliga tänket: Vi ändrar det sen.
Men "sen" innebar att alla gillade det där beatet så vi gjorde om det (i protools för övrigt, vilket är det program vi nästan alltid jobbar med under den "riktiga" inspelningen).
Så enkelt det kan vara, eller?"

Det antyds även att det inte var Garageband de använde utan Logic. Men lite spännande är det ändå att kent kommer undan med det. Många andra band hade blivit anklagade för plagiat, för att blivit trötta och lata m.m. men Kent kommer undan med det mesta numera.


Veckans låt v.13: Håkan Hellström - Tro och Tvivel

Vecka 13 är Håkan Hellströms vecka, hade inte Lasse Lindh släppt skiva den här månaden också så hade det varit Håkans månad, kanske till och med Håkans halvår. Därför måste Veckans låt v.13 vara en av Håkan Hellström. Det blir utan tvekan öppningslåten Tro och Tvivel.

Egentligen har jag inte så mycket att säga om låten Tro och Tvivel, eftersom jag redan har skrivit om låten i reccensionen av Håkans platta. Det enda jag kan säga är att det är en underbar låt som trotts sin inte alltid glada text får mig att bli glad och pepp. Jag lyssnar på den på väg till nattpassen på max för att vakna och orka med, och jag lyssnar på den på vägen hem igen för att jag har stått och sjungit på den hela kvällen och nu bara måste få höra den igen och igen och igen och ingen...

Hmmm...

Nu får man alltså äntligen blogga igen efter blogg.se misslyckade uppdatering.
Så snart får ni läsa vilken låt som blev Veckans Låt och även en recension av Johnossis All They Ever Wanted.

Men i väntan på det bjuder jag på det här lilla klippet. Är det så att ett av sveriges största rockband egentligen bara har lärt sig att använda Appels Garageband lite bättre än alla andra.


Just nu...

...gläds jag över att Johnossi är tillbaka med ett nytt album - All They Ever wanted. En recension kommer självfallet att komma innom kort.



... börjar jag tröttna på att Rocks fortfarande inte har fått in Lasse Lindhs nya album



Håkan Hellström - För sent för Edelweiss

Håkan Hellströms efterlängtade platta För sent för Edelweiss släpptes i veckan och champo.blogg har självklart lyssnat in sig på den.



1. Tro och tvivel
En Håkan som har mognat sedan åren med "Broder Daniel" och första plattan "Känn ingen sorg för mig Göteborg" tittar tillbaka på den tiden då han var själv och bara hade sig själv att bry sig om. Sedan vandrar han framåt i händelserna och pratar om hur Lena ville in på klubbarna. Han sjunger hur sonen kommer.
Det är omöjligt att inte känna att det är en Håkan som har mognat och som inser att han gjort misstag i livet. Men han står för dem. Men han erkänner att, som han sjunger, "Parkbänken är aldrig långt borta".
En skön låt som sätter sig direkt,

2. För en lång lång tid
Albumets första singel. Är inte den dundrande euforiska popen som "Känn ingen sorg.." "kom igen Lena" och andra singlar från Håkan brukar vara. Men det när en underbar låt om kärleken och hur svår den är när man är långt ifrån den man älskar och hur en kort resa långt borta kan innebära att man blir ifrån varandra för en lång lång tid.

3. Zigenarliv Dreamin
Håkan har sagt att den här låten tar vid där National Teaterns "Bängen Trålar" slutade, och jämför den med Die Hard 4.0 där regissören har övergett projektet och en ny regissör vill göra en uppföljare. Men jag känner inte att det blir en uppföljare till Bängen Trålar. Däremot märks det att Håkan och producenten Jocke Åhlund (Ceasars) har tänkt på nationalteatern när den här låten kom till i studion.

4. Kärlek är ett brev skickat tusen gånger
En finstämd kärlekssång.

5. Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din.
Det går inte att tolka på annat sätt än att det är en kärlekssång till Håkans Älskade Natalie (som tillägnats många låtar på den här skivan) En man som gått vilse i sig själv och hans enda vetskap är att han alltid kommer att förbli sin älskades.

6. För sent för Edelweiss
En nyinspelning av B-sidan till Klubbland singeln som sedan fått gett namn åt det här namnet. Håkan har sagt att det här är en låt skräddarsydd för de äldre. Och rent musikalsikt håller jag med honom. Men textmässigt känns den för ungdomlig.
Den handlar om hur någon förlorat sin älskade och som nu inser att det är för sent att rädda kärleken, "För sent för vin, för sent för kärlek/.../ för sent för Edelweiss" En låt som vill väcka liv i tårkanalerna

7. Kär i en ängel
Soulen har tagit över Håkan i ytterligare en låt om hans älskade Natalie. En låt om hur man aldrig kan finna lycka utan sin älskade vid sin sida. "Det verkar som om solen aldrig når längre än dit min Natalie går" En av mina absoluta favoriter på den här skivan.

8. Sång i en buss på villovägar 2007
Skivans svagaste låt. innehåller nog den fulaste textraden Håkan har skrivit, "satsa det sista på travets tröttaste krake. Musiken staplar fram och det finns ingen harmoni i det hela.

9. Dom fyra årstiderna
Här försöker Håkan att förmedla en djungel- och Afrikakänsla har han sagt i en intervju. Djungelkänslan för mig uteblir men däremot ser jag Afrikas öppna savanner framför mig och en gassande sol, och mitt på den öppna savannen dansar Håkan och hans band omkring.
Han sjunger om hur man inte alltid kan vinna. "Du kan inte vinna jämt någon gång måste du förlora igen"

10. Långa vägar
En klassisk Håkan-pop om hur man trodde att allting var möjligt. Kanske en fortsättning på underbara "Dom kommer kliva på dig" fast lite mognare.

11. Flyg du lilla fjäril
Mörkret läger sig över Håkanland, lägerelden är tänd och någon har tagit fram Gitarren och sjunger om den lilla fjärilen som skall flyga fritt innan någon krossar den. Här är det upp till var och en och bestämma sig för vad fjärilen eller blomman eller någonting annat i den är låten betyder för dig.

12. Inte skyldig nån nåt
En riktig Håkan-pop får avsluta den här skivan. En låt som låter glad men som egentligen är lite irriterad och trött på alla som hellre vill se honom misslyckas än att unna honom framgången.

För sent för Edelweiss är ett album som - åtminstone i mitt fall - tar en stund att tycka om, man får lära sig att älska den. Men när man har gjort det så vill man inte släppa taget om den. Kanske har Håkan lämnat den där riktiga euforiglädjepopen med de dystra texterna bakom sig och istället gjort musik som passar texterna. Jag får lite den känslan, på gott och ont.

För sent för Edelweiss får 9/10



För en lång lång tid - Håkan Hellström


Generation Ex

Idag offentliggjordes det som det har pratats mycket om bakom kulliserna på senaste tiden. För över en månad sedan sade Kaj Kindvall på Tracks i P3 att det var Generation Ex som skulle bli kent nya singel men från bandets sida har det varit tyst fram tills idag.
Det blir Generation Ex som blir den nya singeln. Förutom den låten kommer även en remix av låten Berlin (från Tillbaka till Samtiden) gjord av
Simon Brenting och efter att jag lysnat på dennes Myspace så är förväntningarna inte särskillt höga.
Sedan kommer även en helt ny låt att vara med på singeln, den bär titeln Förändring.

Singeln släpps digitalt den 7/4 och två dagar senare, den 9/4 går den att köpa i butiken.
image24

Snart kommer den...

den som alla har väntat på Recensionen av Håkan Hellströms nya skiva För sent för Edelweiss just nu sker inlyssningen för att kunna ge en så rättvis bedömning som möjligt.
Förhoppningsvis kommer även en recension av Lasse Lindhs Pool innom kort.

Men inte ikväll eftersom Blogg.se skall göra lite uppdateringar. Men snart, när som hellst kommer det. Någon gång innom en överskådlig framtid kommer även ett inlägg om grädde.

Veckans låt: Jag är en vampyr - Markus Krunegård

Då var det söndag, veckan är över och en ny vecka skall snart gå igång. Det är helt enkelt premiär för Veckans låt som jag tänkte pressentera här en gång varje vecka och hellst på söndagar.

Den här veckan så är det Markus Krunegård som står bakom veckans låt. Markus är för somliga känd som frontperson och sångare i bandet Laakso (som bland annat hade en jätte hitt tillsamans med Peter Jöback förra året - Helsinki vs Italy) för andra är han känd som killen som sunger tillsamans Med Annika "Säkert" Norlin i låten Det kommer bara att leda mot nåt ont


Men för de flesta så är han totalt okänd. Men nu så kommer snart hans solodebut skiva Markusevangeliet som han har sagt skall vara dansant utan givna refränger, och första singeln därifrån är Jag är en vampyr.


En låt som fastnade första gången jag hörde den och som sedan har näslat sig längre och längre in i mitt medvetande och är just nu den låt som konstant ligger där i bakhuvudet och som det smånynnas på konstant.

Vad den egentligen handlar om är jag inte helt säker på. Ibörjan så får jag känslan av att det handlar om våld och om hur en kille med nöd och näppe undslipeper en misshandel.

Men sen får jag mer och mer en känsla av att det handlar om en riktig festprisse. Det som vittnar om det är textraden "Somnar noll sju och vaknar igen på natten" och även videon då det är en hel del fest och ölen flödar.

Men så komer textraden "Det var skönt med ett dåligt svar" och av någon anledning så vill jag direkt koppla låten till en kärlekshistoria där kärleken börjat försvinna och han blir glad när han får ett dåligt svar och får en anledning att bli arg och irriterad.

Så som sagt, jag har ingen som hells aning om vad den här låten handlar om, och jag älskar det. Varje gång jag hör den så betyder den någonting nytt, jag hittar nya vinklar i berättelsen och jag får nya idéer om vad den handlar om.

Om musiken i själva låten vet jag inte riktigt vad jag skall säga. Det är ett härligt trumkomp och trummisen (som även han spelar i Laakso) fick instruktionerna av Markus att han skulle spela så svårt som möjligt. och hela trumkompet lyfter låten till oanade höjder och får kroppen att hoppa och studsa av glädje.

Låten börjar försiktigt med en stadig baskagge och en synthmatta och enkla gitarr ackord som låter lite spruckna. Sedan börjar High-haten (heter det så, någon som kan musiktermer) och synthmattan byts mot enstaka toner hit och dit. Hela tiden växer låten och när Markus i slutet mer eller mindre skriker ut "Jag är en vampyr, jag suger och spyr, och vill komma in jag vill bli din"  så når låten sitt klimax och mycket bättre än så här blir det inte.

Nu återstår bara att hoppas på att resten av Markus skiva Markusevangeliet håller samma höga klass. Allt för många gånger har man stött på artister som bara kan göra en hittlåt.

Markus Myspace


Skivbolag och illegal nedladning

Skivbolagen vill ju som bekant att man skall köpa deras skivor. Men en förutsättning för att man skall kunna göra det är ju att de måste finnas tillgängliga i handeln. Det tycker jag låter som en självklarhet som alla skivbolag och deras distributörer borde inse. Men tydligen har inte Groover Record och Bonniers insett det. Idag var jag återigen inne på Rocks för att försöka köpa Lasse Lindhs skiva Pool och återigen fick jag svaret att den inte kommit ännu. Han meddelade även att nästa leveransdag är först på tisdag - jäkla helg. Men fördelen är att jag har fått lön då. Så jag passade på att slänga in en beställning på Autisternas EP Himmelen som jag pratat om tidigare som jag än så länge bara kan njuta av via Myspace visserligen så går det att höra Lasse Lindhs skiva där också. Men jag vill ändå ha den på riktigt. Men kanske kan jag inte hålla mig tills på tisdag och går in där ändå.

Nästa vecka kommer även ett annat, för många, ännu mer efterlängtat skivsläpp. Det är Håkan Hellström med sin För sent för Edelweis. Så nu börjar det kännas som om att musikåret 2008 kanske inte blir så dåligt ändå som det har känts nu i början av året

Rocks i Visby och Skivbolag

Var inne en sväng på Rocks i visby idag och tänkte köpa Lasse Lindhs nya Pool men det visade sig att den inte kommit dit ännu. Varför? Jo för att skivbolagen tydligen glömmer bort att Visby ligger på Gotland och att Gotland i sin tur är en ö vilket gör att det tar en dag längre att få saker hit än att få dem till resten av skivbutikerna. Alltså kommer troligtvis inte Lasses skiva till Rocks fören imorgon - Förhoppningsvis som killern på rocks sa.

För överigt en väldigt trevlig kille som gav ett väldigt positivt intryck av en butik jag nog kommer att besöka lite mer frekvent nu sedan jag blivit omväng i min inställning till att ladda ner musik.
Vem som omvänt mig, tja jag vet inte men läser man J.Bergs inlägg i ett visst forum i en viss tråd om ett visst ämnne som berör illegal nedladning väldigt mycket så förstår man snart hur det hela gått till.

Pris till den som först kan tala om vad namnet på tråden är.


På tal om pris så har det ju legat en annan tävling ute på bloggen nu en stund. Min lilla ett års tävling. Jag skall erkänna att jag trodde att jag skulle få in mer än ett svar, åtminstone två (Emanuel Norrby) men nu känns det som om det är dags att avsluta tävlingen. Speciellt med tanke på att priset redan har delats ut.

Priser gick till
Kristien Hederfeld och jag väntar på ett litet tacktal från honom.
Kristians svarsrad går att finna längre bak i blogghistorien, orkar inte leta reda på hur många rätt han hade nu. Det rätta svaret kommer däremot att presenteras här innom kort.

Champo.blogg - Din nya musikblogg...

Helt rätt, efter mer än ett år utan någon speciell inriktning så har nu champo.blogg hittat sitt ämne sin Jesus.
Det kommer att bli mer av en musikblogg där jag pratar lite om musik jag gillar, jag ogillar eller som bara har spelats på radion idag och passerat mina öron.

Men du som inte tycker om musik, oroa dig inte, stressa inte upp dig. Champo.blogg kommer fortfarande att vara en blogg där du kan läsa precis vad som hellst. Det blir inte en renodlad blog, men det kommer att finnas musikinslag i varje inlägg och det kommer att ske genom den helt nya "funktionen" - Det här lyssnade jag på medan jag skrev, som kommer att vara längst ned i inlägget där det står vad jag lyssnade på medan jag bloggade och kanske även någonting om låtarna.

Så då drar vi igång champo.blogg - musikbloggen.


Det här lyssnade jag på medan jag skrev.

Autisterna - Tankar försvinn
Autisterna - Egentligen
Autisterna - Himmelen
Autisterna - Aldrig bli mig själv


Autisterna är en helt nyfunnen kärlek som jag upptäckte genom ett rent sammanträffande. Jag surfade runt lite på Lasse Lindhs hemsida och kollade lite länkar och snubblade in på hans skivbolags hemsida Groover Recordings och där pratade de om att Autisterna skulle släppa en EP så självklart gick jag vidare in till deras sida och vidare till deras Myspace och så var jag fasst.

Det låter som Håkan Hellströms platta "känn ingen sorg för mig Göteborg"  med härliga lagom svårtolkade texter och med en röst som inte är precis ren men som låter ärlig och kännslosam. Nu väntar jag på att de skall släppa en hel platta, har aldrig förstått mig på EP släpp.

Årets 30 bästa album - topp tio

10:  God put a rainbow in the sky - Miss Li


Här är hennes andra album. Jag vet egentligen inte vad det är som gör att det här albumet är bättre än det tredje. Men det är bara så. Det är musik med text som kanske inte alltid är så glad. Men man blir alltid glad av att lyssna på Miss Li.


9: Made of bricks - Kate Nash


Hon upptäcktes via My Space och jämförs med Rigina Spektor och Lily Allen. Denna 19åring med sin brittiska accent har släppt ett album fullt med sköna låtar som är lätta att förstå texterna i. Det är rakt på sak. Det är snyggt piano spel, framförallt i "Foundations" som även är albumets bästa låt. Gå in och sök på youtube. Det är underbart.


8: Det snurrar i min skalle - Familjen


Jag är ingen större fantast av "datamusik" men när Familjen spelar är det njutning. Det är inte bara dunka, dunka utan det är genomtänkt och snyggt. Dessutom sjunger han på skånska och ger alla låtarna någonting extra. Har gjort en av årets bästa videos och är nominerad till Grammis.

Vanligtvis tröttnar jag på den här musikstilen, men jag tröttnar inte på Familjen.

I vår är han förband åt Kent.


7: Säkert - Säkert


Annika Norling, för somliga känd som "Hello Saferide" sjunger här på svenska, eller norrländska, och hon sjunger med hjärta och själ. Första singeln "Vi kommer att dö samtidigt" påminner lite om Raymond och Marias "Ingen vill veta vart du köpt din tröja" och jag var rädd att det skulle vara någonting i den stilen. Men jag gav skivan en chans och den är underbar. Hon sjunger om sin barndom och om hur hon blev mobbad i "Och jag grät mig till söms efter alla dar". Hon sjunger om våldtäckt i sången "Allt som är ditt" som är en riktig kämparsång för alla som blivit utsatt för våldtäckt. Hon sjunger om kärlek i flera sånger däribland "Det här är vad dom säger" och "Det kommer bara att leda till nåt ont".

Jag älskar artister som har texter med en mening. Jag väntar med spänning på mer från Säkert.

Ni kan även höra Annika i duett med Peter Jöback i "han är med mig nu" dock inte från den här plattan.


6: The Reminder - Feist


The Reminder blev årets album när musikbyrån bestämde och tog sig in på en sjundeplats när jag bestämde. Det är skön musik att lyssna på och man tröttnar inte. Det händer någonting i varje låt och hon tillåter sig själv att experimentera och prova. En av albumets höjdpunkter är "The Park" som låter som om den skulle vara inspelad i närmaste park med en kassettbandspelare och en mick. I bakgrunden hörs fågelsång, det känns äkta.

Ett annat stort plus med skivan är ståbasen som dyker upp ibland.

Någon kanske känner igen hennes "My moon My man" från 3 reklamerna. På p3 hörs ibland hennes "1234".


5: I saw her from here/I saw here from her - Christian Kjellvander


Kjellvander är tillbaka efter kritikerrosande albumet "Faya" och min personliga favorit " Songs From A Two-Room Chapel" Här har vi musiken för dig som gillar lugna låtar med en mörk härlig röst men som då och då vill ha någonting "svängigare" Jag tror inte att det finns en endaste dålig låt på plattan.

Såg honom live som förband åt Winnerbäck förra sommaren och han är fantastisk. Vi tackar Jesper för att han visade mig Kjellvander.


4: The black and white album - The hives


Efter några års tystnad och turnerande är The Hives tillbaka och förväntningarna var skyhöga super producenter hade varit inblandade i skivan, t.ex. Pharell Wiliams och Timbaland. Tyvärr gjorde alla olika personers inblandning i skivan att den blev lite spretig. Men det går inte att ta miste om att det är en Hives platta man har lagt i spelaren. Tick tick boom är underbar och väcker varenda lyssnare så fort man lägger skivan i Cd-spelaren. Även låtar som "It won't be long", "Try it again" och "You got it all...Wrong" är ren och skär njutning. Men jag undrar fortfarande vad de tänkte när de spelade in "Puppet on a string" men den är å andra sidan ganska kul att lyssna på.


3: Late Night heartbroken blues - Miss Li


Miss Lis debut är underbar har har hon allt. I de senare plattorn tappar hon de lugna låtarna lite, och de behövs när låtarna håller det tempot som hennes låtar gör. Man behöver andas ibland. Sedan är det alltid någonting speciellt med en debutplatta. I överigt påminner det om de andra två plattorna. Men lite simplare.


2: Daugava - Lars Winnerbäck


En av de skivor som jag väntat mest på och som motsvarade mina förväntningar till allra högsta grad. Här är det folkmusikens Winnerbäck som hörs. Det märks hur han har blivit inspirerad av Irland där han spelade in skivan. Det är jobbigt grått och tungt, det känns öst Europa och forna sovjetstater. Här är alla låtar bra det är troligtvis det jämnaste albumet Winnerbäck har gjort.

Framför allt vill jag lyfta fram "Och det blåser genom halen" där stråkarna i början genast väcker det svenska vemodet vi alla bär inom oss.

"Jag har väntat på ett regn" är kanske den låt som med sin inledande rad väcker mest tankar av alla låtar i år "i morse hängde man Saddam, jag har ingen skuld i det" och allt du här är en enkel gitarr och något dovt buller i bakgrunden.

Skivan saknar helt och hållet brister, dessutom är det kul att höra Miss Li sjunga på svenska när hon sjunger duett med Winnerbäck i "Om du lämnade mig nu" och "Vad är det som bekymrar Sara When".

Winnerbäck när han är som bäst


1: Tillbaka till Samtiden - Kent


Kanske ingen större överraskning. Men det måste erkännas att det faktiskt är årets bästa album alla kategorier. Men det skall även erkännas att när jag hörde skivan för första gången var jag grymt besviken. Jag älskade "Du och jag döden" plattan med sina gitarrer och hoppades verkligen på någonting i den stilen. Istället kommer det här synt inspererade albumet med "datatrummor" och syntar istället för gitarr. Men jag gav den en chans och jag älskar den bara mer för varje lyssning. Kent vågade prova någonting nytt och jag tror att nästan alla fans har börjat gilla den nya plattan ny.

Det jag framför allt älskar är att man aldrig vet vad som skall hända på "Tillbaka till samtiden" i "Columbus" kommer textrader som "Way back i nitti tre" och det låter inte B att slänga in engelskan, det låter underbart, lyssna på Youtube, och i Generation Ex inleds låten med ett simpelt gitarr riff och en pianoslinga och mitt emellan 3 och 4 takten exploderar låten. Jag blir förvånad varje gång.

En stor anledning till att man inte tröttnar på "Tillbaka till samtiden" är det faktum att men hela tiden hittar dolda saker där under ytan och som går att njuta åt.

Det blir helt enkelt inte bättre än så här år 2007


30 bästa albumen år 2007

Jaha då var det dags. Här kommer de 30 bästa albumen från 2007, uppdelade i två inlägg så att ni skall orka läsa det. I dag börjar vi med plats 30-11. Håll i er nu åker vi.

30: Not too late - Norah Jones

Not Too Lates stora problem är att albumet saknar de klockrena singlarna. Albumet har ingen låt som man fastnar för direkt. Jag saknar Sunrise effekten.

29: Mount Pleasure - Moneybrother

Monebrother och Mount Pleasure öppnade starkt med sommar hitten "Just another summer" som jag föll för direkt och som var den första moneybrother låten som jag ville lyssna på. Han följde sedan upp den med singeln "Guess who's gonna get some tonight" Som även det är en bra låt. Men sen bjuder inte Mount Pleasure på så mycket mer.


28: It won't bee soon before long - Maroon 5

Marron 5 är tillbaka efter succén med "Songs about Jane" och återigen ett bra album men maroons musik är inte bättre tycker jag.

27: Shock Value - Timbaland

Vad skall man säga killen vet hur man gör hitt musik. Tyvärr är jag inget större fan av musikstilen men låtar som "The way I are" är grymma

26: Monkeys for nothing & The shimps for free - Reel Big Fish

Reel Big Fish är ett synnerligen, i Sverige, okänt amerikanskt band. Men de sitter inne med ett skönt sound där blåsinstrumenten används flitigt tillsammans med disstade elgitarrer och en skönsångare. Bandet har kantats av bråk och bandmedlemmarna har bytts ut och det märks de har lämnat blåsen mer och mer för varje album och "Monekys for noghtin & The shimps for free" är ett rockigare album än tidigare. Men det har sina ljusapunkter då man känner igen de gamla Reel Big Fish.
Jag rekommenderar deras almbum "Why do we rock so hard" om du vill börja lyssna


25: Love will turn you around - Timo Räisänen

Här har vi årets öppningslåt på ett album. Jag tror det var en recensent som sa att med "My Valentine" kan man inviga OS, och det stämmer inte ens Kent har gjort en lika stark öppningslåt.
"My Valentin" tillsammans med "Sweet Marie" är albumets stora höjdpunkter och lyfter hela albumet enormt. Tyvärr står sig de andra låtarna tämligen platt i jämförelse och det blir ett ojämnt album.


24: Lucky Thirteen - Vincent

Roger Ponaters son vet hur man gör skön musik och det är bara att gunga med när Vincent sätter igång. Första singeln "Don't hate on me" känner de flesta igen från 3 reklamerna och andra singeln "Miss Blue" har spelats flitigt på p3 med all rätt. Men 12 låtar med Vincent blir lite tjatigt. Men någon låt då och då är underbart.

23: Migration - Sambassadeur

Vi tackar p3 för att de plockade fram den här fantastiska gruppen. Det är som med Vincent det är bara att gunga med och njuta av den viskande sången och den härliga rytmen. Men återigen blir det lite tjatigt i längden, precis som med Vincent.
Bästa låten är absolut "Subtle Changes"


22: In our nature - Jose Gonzalez

Vad skall man saga om det här underbanet som skall spela in duett med Kylie Minogue och som gör storslagna covers på låtar som Teardrop (och på föra plattan Heartbeats). Det är bara att njuta.

21: Though, I'm just me - Maia Hirasawa

Mmm, ren och skär njutning när Maia sätterigång och plinkar på en av årets balader (eller vad man skall kalla det) "Gothenburg".
Återigen hittar vi en viskande sångerska, men rätt som det är exploderar hon som i "And I found this boy" som är albumets bästa låt. Men det finns ingen låt i likhet med den på skivan, det känns inte som att den riktigt hör hemma på skivan.


20: Earthly Greetings - Andersson & Gibson

Som duo debuterade de i melodifestivalen med låten "Anything but you" och sedan spelade de in en skiva tillsammans. Det är härligt gitarr spel som låter underbart tillsammans med Anderssons härliga stämma. Tyvärr lägger den sig allt för ofta över Gibsons kvinnliga skönhet. Men det är fortfarande ett album i världsklass. Underbart
Albumets bästa låt är just "Earthly Greetings"


19: What if leaving is a loving thing - Sahara Hotnights

Med singeln "Cheek to Cheek" slog Sahara Hotnights igenom för den stora massan och de har följt upp dundersuccén med ?Visit to vienna? som jag tycker är ännu bättre men som inte har nått lika högt på listorna, och "The Loneliest city of all". En av årets absoluta överraskningar.


18: Prayer for the Weekend - The Ark

Kanske årets näst bästa öppningslåt med "Prayer for the Weekend" som är underbar att poppa på bilstereon en jobbig morgon för att vakna till liv. Albumet sitter även inne med melodifestival segraren "The Worrying Kind" som väll knappast kräver någon närmare presentation. Men albumet är inte i den vanliga Ark klassen tyvärr. Jag hade förväntat mig mer.


17: Songs of a Ragdoll - Miss Li

Det tredje albumet från tjejen som för ett årsedan inte släppt ett endaste album. Hon har släppt tre album och alla är med på listan. Det här är det "sämsta" det är fortfarande underbart att höra hur hon vågar vara spontan och inte tillrätta lägger allting utan vågar "köra på". Det är underbart att höra hennes simpla pianospelande låta så underbart.
Bästa låten på skivan är absolut duetten "Tuck you in" Jag tycker att alla ni som inte har hört någonting av Miss Li gör det snart.


16: Back to Black Delux edition - Amy Winehouse

Nu kanske någon besserwisser sitter där och tänker att Back to Black släptes 2006, och det stämmer också med Delux Edition (med en extra skiva) släptes i november 07.
Det är härligt att höra hur Jazzen och Soulen kommer tillbaka till populär musiken.
Amy Winehouse röst skulle kunna vara hämtad från vilken 50-tals platta som hellst. Det är soft det är jazzigt det är souligt det är musiknjutning in i skälen. Här tror jag att jag har en ny favorit till dig Emanuel Norrby. Bästa låtarna är "You know that I'm No good", "Rehab", "Back to black", "Cupid", "You're wondering now" och "Hey little rich girl". Du märker det här albumet har många bra later, det här var bara de bästa.


15: Never seen the light of day - Mando Diao

Kanske årets skönaste album titel. Tyvärr står sig "Never seen the light of day" platt mot super succén "Ode to Ochrasy" Men det finns så klart låter som får en att smälta som "Never seen the light of day", "If I don't live today then I might be here tomorrow", "Gold" och "Misty Mountains".
Men tyvärr marks det lite för mycket att albumet är inspelat på två veckor. Hade de lagt ned lite mer tid på det så hade det kunnat blit enormt. Men Mando är ju alltid Mando och även deras "dåliga" låtar står sig bättre än många andra artisters "bra" låtar. Därför är det självklart att de skall ha sin 15 plats.


14: Matinee - Jack Penate

Påminner lite om Johnossi men med fler instrument och bättre uttal. Det är mycket sköna gitarr riff (vad det nu kan tänkas innebära) och skön variasion. Bästa låten är "Run for you're life" men jag rekommenderar även "Thorn on the platform".

13: Under the black light - Rilo Kiley

Ett brittiskt indi pop band som skriver underbara låtar med, ibland
lite underfundiga texter. Vet inte vad jag skall säga mer. Finns säkert att hitta på youtube och lyssna på.
Vi tackar Julia för att hon köpte skivan och gav mig.


12: Jag tyckte jag var glad - Lasse Lindh

Jag skrev för länge sedan om Lasse Lindh i bloggen och kallade honom våran nya Winnerbäck. När jag sa det var det framför allt texterna jag tänkte på. Lasse är känslomässig och han säger egentligen precis det han känner utan att dölja det. Det är mycket text lite rim och härlig musik.
Här har vi öppningslåten som genast får en att känna att nu börjar en känslomässig resa, "Fem enkla saker" är låten som får en att vilja gråta. Man får en illamående klump i halsen. Det är ingen låt för någon som vill dölja sina känslor. En enkel gitarr och en ledsen sångare. Mycket bättre än så här blir det inte när det gäller den sortens musik. Rekommenderas starkt.
Men skivans bästa album är definitivt "Varje litet steg" men jag rekommenderar även "En högerkrok och riktigt blod". Lasses stora genombrott kommer troligtvis i vår då han är med i Melodifestivalen så börja lyssna in dig redan nu.


11: Life in cartoon motion - MIKA

Han har jämförts med Freddy Mercury och är underbar att lyssna på. Han kan göra allt med sin röst och han vet hur man gör låtar som sätter sig på hjärnan. Här går det inte att välja en låt som är bättre än någon annan. Ett av årets jämnaste album. Synd bara att man tröttnar på låtarna lite för snabbt.

Nu får ni fundera över hur ni tror att topp tio placeringarna ser ut. Vem är segraren och vem är den som precsis lyckades kvala in på topp tio.

Snart vet ni, jag vet redan.