Idag har varit en ruskigt produktiv dag. Tre kapitel till boken och ett snack med chefen om hösten. Skönt att veta att jag har jobb i höst. Nu vågar jag på allvar leta lägenhet.

Tennismatchen i förra veckan tillsammans med Kristian har visat sig vara en synnerligen dum idé. Nu kan jag knappt använde armen. Men förhoppningsvis så återhämtar den sig snart. Har varken tid eller lust att ha en skadad axel igen.

Efter den makalösa föreställningen i fredags finns det inga andra alternativ än att just öppningslåten till musikalen måste bli veckans låt. Alla övriga motiveringar till varför är överflödiga.



Veckans låt: Willkommen - Cabaret

Jag citerar direkt ur programbladet för Gotlandsmusikalkompanis uppsättning av Cabaret

...varför gör vi Cabaret? Det enkla svaret är - för att det behövs. I orginalföreställningen av Cabaret möttes publiken av en tom scen med en spegel på. Symboliken är enkel: Scenen reflekterar verkligheten. Och det är nog det, att verkligeheten måste belysas och diskuteras om och om igen, som gör Cabaret till en av världens mest spelade musikaler. I den bästa av världar skulle den vara en "epok-musikal", utan något att säga idag, men tyvärr, ansvaret för de handligar och val vi gör är alltid våra egna. Och då kan det vara bra att påminnas om andras misstag, så slipper man kanske att de upprepas...?

Här står det i så klar text det nästan kan bli. Gotlandsmusikalkompani har i flera år valt mindre kända musikaler (The Wiz får ses som ett undantag). Men i år 2010 när det är valår och Sverigedemokraterna är på framgång väljer de att sätta upp Cabaret.

För er som inte har helt koll på Cabaret kan man kort sammanfatta det hela så här:

En amerikansk författare (Clif Bradshaw) flyttar till Berlin 1933. På tåget från Paris möter han en tysk (Ernst Ludvig). De två blir vänner och E. Ludvig tar med Bradshaw på en Cabaret "The Kit Kat club". Där möter Bradshaw en engelsk dansös (Sally Bowles). Dessa två faller för varandra direkt och redan nästföljande morgon flyttar Sally in hos Bradshaw. I huset som Bradshaw hyr sitt rum bor även en Judisk fruktförsäljare som blir kär i husägaren och friar. Under frierifesten kommer E.Ludvig. Han pratar kort med Bradshaw och ger honom pengar för ett jobb han utfört. Sedan tar han av sig sin rock och på armen har han en röd bindel med ett hakkors. Efter ytterligare lite dialog utbryter en sång vars ena textrad var "Snart är världen vår". Efterhand börjar alla festdeltagarna sjunga med. Och i slutet står nästan hela ensambeln längst fram vid scenkanten och höjer sina armar till en Hittler-hälsning samtidigt som röda fanor och banderoller med hakkors på faller ner från taket.

En obehagligare kännsla en den jag fick i kroppen vid det tillfället har jag aldrig känt i en teatersallong.

Gotlandsmusikalens uppsättning av Cabaret var en fantastisk musikal med ett tungt och viktigt budskap som jag inte tror lämnade någon oberörd ut ur salongen. Det var nästan så att jag själv fick tårar i slutscenen.

Sensmoralen var solklar. Vi kan inte vara passiva åskådare. Vi kan inte stå bredvid och titta på vi kan inte som Sally tänker - Politik vad har det med mig att göra. Eller som den judiska frukthandlarenm efter att ha blir omkulknuffad av några barn som skriker jude och pekar på honom, säger - De är ju bara barn på väg hem från skolan. Eller som hans trolovade när hon bryter förlovningen - Jag måste tänka på mig själv.

Vi bär alla ansvar för de handlingar vi gör. Och ännu mer för de handlingar vi inte gör. För det passiva stöd vi allt för offta ger fel personer, grupper.

Efter musikalen kommer vi fram till bilen. På rutan sitter det en lapp. Jag minns inte extakt vilken grupp det stod att den kom ifrån. Men det var någonting liknande Nationalistisk Front. Där stod det

Våra mål är:

• Ökat svenskt inflytande
• Minskad mångkultur
• Minskad invandring
• Utflyttning av invandrare
• etc.

Ännu frågar jag mig om det var Gotlandsmusikalkompani som satt dit lapparna för att skapa diskussion eller om det var på riktigt. Men jag kände mig illa berörd.

Vi måste agera. Vi måste ta makten. Vi måste göra någonting. Alla måste göra någonting.


Slutligen kan jag nämna lite om musikalen utan att läsa in dess politiska budkskap.

Jag blir lika imponerad varje gång jag går och ser Gotlandsmusikalkompani. Oavsett vilken musikal de sätter upp så lyckas regissören Sofia Ahlin Schwanbom alltid med att få de gotländska tonåringarna i 16-18 års åldern att framstå som proffs. I Cabaret lyckades hon gå och leda dem på den smala balansgången mellan för lättklädda tonåringar som prostituerade dansörer på nattklubben.

I rollerna imponerade självklart huvudpersonerna. Malin Karlsson och Razmus Nyström som Sally Bowls och Cliff Bradshaw, och Johannes Loor som Nazisten Ernst Ludvig. Men det var två stycken som skiljde sig ännu mer från massan. Dels var det Fredrik Wahlgren som den gamle judiske frukthandlargubben Herr Schultz. Som lyckades spela gammal och gaggig med skakiga armar och ben, utan att spela över. Hela tiden på rätt sida linjen. Och Vilhelm Blomberg som Conferencieren. Som övertygade i sin roll när han stod i fokus. Men som varje gång han stod på scen övertygade så mycket i sinda "statistroller" att han nästan stal fokus från huvudhändelserna. Han övertygade i sång och han övertygade i alla de olika språk han sjöng sina fraser på. Sanna proffs. Fast de bara är ammatörer.

Kollade precis en av musikbloggarna jag läser och fick tipset om att Markus Krunegårds konsert på Strand, Hornstull sänds live via webben just nu. Så nu ligger jag och njuter av en underbar version av Munspelsdåren.

Följde med Mamma efter lunchen för att se på hennes nya jobb. På något konstigt vis slutade det med att jag sprang hem därifrån. Alltså jag sprang hem i träningssyfte, inte för att jag blev rädd eller någonting sånt. Jag sprang alltså efteråt. När jag hade sett klart. 3km påstods det att det skulle vara. Jag vet inte jag. Det kändes sjukt jobbigt i alla fall. Träningsvärken från gårdagens tennismatch gjorde sig påmind i varje steg. Men tillslut kom jag hem.

Ställde mig på vågen ikväll, fick ytterligare ett bevis på att träningen gett resultat. För en gångs skull kanske jag är redo för sommarens beach.

Lite mer om dagen.


Det blev en dag med tennis, lunch och photosession.


Tennis

Vi packade våra prylar och drog till rackethallen. Årets tennis premiär. Det gick väll så där. Det blev 6-1 6-1 och 6-0. I de två första gamen speglar inte siffrorna matchen what so ever. Flera sett resulterade i jämna särbollar och fördelen gick fram och tillbaka. Men jag hade uppenbarligen inte nerverna att avgöra. I det sista gamet speglar siffrorna matchbilden totalt. Utklassning tyvärr.
Det vi kan konstatera är att jag behöver mer träning och att jag har ont i min axel ikväll.


Lunch - Restaurang Hwitstjärna

Förvånad, på väg till fel entre och vilse i matsalen. Så kan man sammanfatta första minuten på Restaurang Hwitstjärnan, som tydligen hade bytt lokaler på P18 från när jag var där senast. Det visade sig vara våren 2008. Det börjar bli ett tag sedan. Maten var lysande, Grekiskt grillspett med potatissallad och det underbara brödet som finns där. Buffén kostade 65 kronor och jag och Kristian ressonerade fram följande.

När man har ätit en buffé ska man alltid efteråt känna att man har ätit för mer än vad buffén kostade. Vi gjorde en snabb överslagsräkning. Jag fyllde på min cola fyra gånger, storleken ungefär 33cl. En 33cl Cola på till exempel Max kostar 14kronor. 14 gånger 4 är 56. Dessutom tog jag fem brödskivor. Vilket motsvarar en macka i högskolans café som kostar 37. Redan här är vi uppe i mat för 93 kronor. Alltså mycket mer än buffén kostade, och då har jag ännu inte börjat på maten. Kort och gott. Det är alltid mer ekonomiskt att äta en buffé på Hwitstjärnan än att köpa en cola på Max.

Photosession

En stunds slappande, matsmältande sedan upp med Kristians fotostudio och några flippade, estetiska och faktiskt ganska snygga bilder. Jag har inte hunnit kolla så noga på dem ännu, men Kristian har redan Photoshoppat lite så vi lånar hans bilder för att visa lite av slutresultatet.

 

 

Kanske skulle sattsa på en modellkarriär...

En snabb koll av vilka punkter på gårdagens lista jag klarade av att göra idag.

• Jag gick upp senare än jag tänkte men tidigare än jag trodde
• Min frukost bestod av två micrade polarmackor och en kopp kaffe.
• Stallet var redan gjort när jag kom hem
• Jag körde till stan
• 5km löpning på P18 byttes ut mot en och en halv timmes tennis i rackethallen med Kristian
• Jag och Kristian lekte loss i Rackethallen, på Hwitstjärnan och i en....
• Photoshoot. Några bilder dyker upp senare tror jag. Blev nog ganska bra
• Jag åkte hem
• Jag var på tornerspelsträning
• Jag softar framför hockeyn och ska sova.

• Jag har inte sytt på några knappar, men jag har använt chinosen.

Morgondagens plan lyder som följer.

• Upp (tidigare än jag kommer att gå upp)
• Äta en bra frukost
• Göra rent i stallet
• Flytta mina prylar från min bil till min nya bil
• Köra in till stan
• Springa 5km på P18
• Leka med Kristian
• Någon gång under leken ska vi ha en photoshoot.
• Åka hem
• Tornerspelsträning
• Softa och sova

Undrar hur många av dessa punkter jag verkligen kommer att uppfylla.

Gjorde en mycket trevlig upptäckt ikväll. Alla vinterns träning har gett resultat. När jag var hemma i höstas lämnade jag kvar ett par chinos som konstaterade blivit aldeles för små. Det hade gått så långt att två knappar i midjan lossnat. Ikväll tog jag på mig dem igen och konstaterade att de passade bättre än det gjort när jag köppte dem. Där har jag en sak att lägga till på min lista.

• Sy fast knappar på chinos

De kommer definitivt att åka med i väskan till Halmstad.

Nu sitter jag i Oskarshamn och väntar på båten samtidigt som jag lovordar mitt mobila internet som ger mig lite tidsfördriv i väntan på de tre timmarna mot Visby.

Ska vara på Gotland fram till och med Måndag. Huvudsysselsättningen är ridning, ridning och lite ridning i stort sett. Ska försöka lägga grunden för Mimmi inför sommarens tornerspel. Men förutom all ridning ska jag även gå på musikal och Black Sheep Arms. Ska bli sjukt skönt.

Åkte från Halmstad lite innan sex i morse, han knappt lämna Halland innan landskapet omkring mig förvandlades från ett vårlandskap till en frostig vinter. Jag log och tänkte att jag trotts allt körde lagligt med mina vinterdäck.

Nu har jag hittat en ny bil som jag vill köpa till hösten. Audi A3 tre dörrars. Som en snyggare Saab 93 Kombi. Nu ska jag bara se till att få fast heltidsanställning också.

Veckans låt: My Valentine - Timo Räisänen

Har försökt att utnyttja solensstrålar så mycket som möjligt idag. En lunch på en uteservering inne i stan. Konstaterade att det finns aldeles för få uteserveringar med bra lunch i den här stan i jämförelse med dess storlek och i relation med Visby. Även en glass avklarades i solskenet.

Sedan satte jag mig på Stadsbiblioteket och försökte plugga en stund. Det är otroligt svårt att hålla uppe pluggdiciplinen de här första soldagarna har jag märkt. Men jag lyckades till slut arbeta mig igenom hela texten till seminariet på torsdag. Men först efter att jag tog min dator och gick ut och satte mig under ett träd kunde jag få någonting gjort.

Nu sitter jag i soffan och funderar på om jag ska byta bil i höst och i så fall till vad, vart jag vill bo och vad som händer på midsommar i år.

Sommaren hägrar för övrigt välldigt mycket i år av någon anledning. Vet inte varför. Men jag ser verkigen fram emot de där eftermiddagarna efter jobbet när jag kommer hem och kan lägga mig vid polen och glassa en stund.

och jag kommer att vara sjukt kluven nästa år. Men just nu spelar det ingen roll.

Högskoleprovet kan gå och självdö.

På en lapp innan jag gick in i skrivsalen satte ett schema över dagen. Totalt var det fem block på vardera 50 minuter mellan varje block var det en halvtimmes rast och en timmes lunch, ungefär. Under schemat stod det.

Total skrivtid: 7 timmar 40 minuter
Effektiv provtid: 4 timmar 10 minuter

När jag skrev min tenta i juridik i januari satte jag i tentasalen från 13:00 - 19:00. Alltså i Sex timmar. Under den tiden var det en övervakad rökpaus i timmen, fritt fram att använda toaletten och sitta och äta under tenta tiden. Man fick alltså ombesörja sin egenrast tid.

Under högskoleprovet får du inte ens ha en vattenflaska eller ett penskrin på bänken.

Hade det inte varit enklare och mer uppskattat att ge samtliga sju timmar och låta var och en ombesörja sin egen tid. Själv välja hur lång tid man behöver på sig på varje block och när man vill äta. Och när man känner att man är färdig så får man gå hem. På så vis hade inte högskoleprovet behövt ta precis hela dagen. Det hade räckt med en eftermiddag.

2007 stod jag och jobbade på G.A.D med hörselkåporna på och lyssnade på P3 populär. De hade ett inslag där en musikredaktör på kanalen fick välja ut en låt de tyckte förtjänade lite uppmärksamhet. Just den här dagen ansåg de att det var den okända Kate Nash debutsingel Foundations som förtjänade en omgång i P3. Foundations vidgade mina vyer. Kort efter komm det lysande debutalbumet Made of Bricks. Sedan har det varit mer eller mindre knäpptyst. Tills nu.

Nu har äntligen en ny singel släpps och i slutet av månaden kommer det nya albumet. Och hon har inte gjort mig besviken.


Veckans låt: Do-wah-doo - Kate Nash

Imorgon är det dags för tredje försöket att skriva högskoleprovet. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle råplugga en månad inför den här gången. Sedan fick jag jobb och tiden tog slut. Så idag kör vi igång. En dags råpluggande. De säger ju ändå att det itne spelar någon roll hur mycket man pluggar inför högskoleprovet. Så jag litar på det.

Har börjat leta lägenheter inför hösten. Det är inte speciellt lätt. De enda lägenhterna jag har möjlighet att få är studentlägenheter. Och jag tänkte att jag skulle få tag på en "riktig" lägenhet som i alla fall har ett separat kök eller eller separat pentry. Men de finns inga sådana studentlägenheter. Men det löser sig nog.

Försökte boka biljetter till Cabaret som Gotlands Musikalkompani spelar. Men det var tydligen slutsålt den kvällen vi tänkte gå. Riktigt tråkigt. Har verkligen sett fram emot att se den i år efter förra årets miss. Nu hoppas jag att jag ska kunna övertala mamma och pappa att vi ska gå en annan kväll istället.

Om en timme ska jag iväg till gymmet. Ska köra nya träningsprogrammet jag fick av min PT i tisdags. Får se hur det går. Det var jobbigt på riktigt. Arbetade med massa små muskelgrupper och stabilitet i bålen. Är inne på tredje dagen träningsvärk idag. Dags att börja strecha?

Om natten kommer ångesten.

Likt ett virus håller den sig gömd i ryggkotorna. Vilar, väntar på rätt tillfälle.

När mörkret kommer, när allt dagens brus lugnat sig slår den till.

Trycker ner, förminskar, försvagar och beskyller.

Äter upp och växer sig starkare ju sämre du mår. Finns ingen hejd. Går inte att bota. Går inte att skaka av.

Golvet snurrar, världen snurrar.

Livet snurrar motsatt håll.

Halsen spyr, läppen darrar och handen skakar. Allt är bortom kontroll. Botrom förståelse rim och fason.

När ångesten väl kommer finns det ingenting att göra. Bara att genomlida.

När morgonen gryr måste orsakerna mötas och bemästras.

Johnny Cash dog 2003 för några veckor sedan kom hans senaste studioalbum. Inte någon best of utan ett riktigt album som Johnny Cash arbetade med in i det sista. Varför det har dröjt ända till nu innna det släpptes är för mig en gåta. Men faktum är att det är en otroligt bra skiva. Med ett grymt titelspår.

Tyvärr finns det ingen ordentlig video till den här låten. Det är endast ett ihop klipp från videon till Hurt.


veckans låt: Ain't no grave - Johnny Cash

Fick lämna tillbaka hela mitt Guitar Hero World tour i onsdags eftersom gitarren slutat att fungera och OnOff inte hade någon ny till mig. Genast insåg jag vilken korkad idé det var att köpa hela kittet med trummor och allt. Det avr ju jätte mycket pengar insåg jag när ajg fick tillbaka allt.

Så istället åka jag till Elgiganten. Köpte Guitar Hero 5 bara gitarren och ett spel till och hade ändå närmare tusen kronor kvar av pengarna jag tidigare lagt på ett spel. Jag lär mig.

Vilket var då det andra spelet? Jo ett spel jag är relativt säker på att Mattias kommer vilja spela någon gång i sommar. Nämligen det här:

Nu menar jag inte att Kristians bilder är dåliga eller ens någonting liknande. Men ingen av hans veckans bilder har varit i närheten av bilden jag tog när jag jobbade på kårpuben i onsdags.


Jag städade tjejtoaletterna öppnade en dörr och upptäckte det här.

 

Är inte det att ta gå på toa tillsammans grejen lite väl långt när arkitekten ritar en toalett så här.