Om natten kommer ångesten.

Likt ett virus håller den sig gömd i ryggkotorna. Vilar, väntar på rätt tillfälle.

När mörkret kommer, när allt dagens brus lugnat sig slår den till.

Trycker ner, förminskar, försvagar och beskyller.

Äter upp och växer sig starkare ju sämre du mår. Finns ingen hejd. Går inte att bota. Går inte att skaka av.

Golvet snurrar, världen snurrar.

Livet snurrar motsatt håll.

Halsen spyr, läppen darrar och handen skakar. Allt är bortom kontroll. Botrom förståelse rim och fason.

När ångesten väl kommer finns det ingenting att göra. Bara att genomlida.

När morgonen gryr måste orsakerna mötas och bemästras.