På torsdagens fanta & rosé fest gick Håkan Hellströms DVD från Peace & Love 2009 på teven. Och jag och Kristian gjorde det stora konstaterandet. En fem år gammal Håkan Hellström från albumet Ett kolikbarns bekännelser är 2010 års stora sommar låt. Speciellt i versionen från 2009 på Peace & Love.


Veckans låt: Jag har varit i alla städer - Håkan Hellström

förra veckan var det stora kungliga bröloppet och ingen kan väll ha missat det. Själv satt jag som limad framför teven och följde varje steg de tog fram tills och efter att de sa Ja!

Men förutom en stor folkfest för kärleken bjöd även bröloppet på mycket härlig ny musik. Den största låten framfördes under själva vigseln av det otippade paret Björn Skifs och Agnes Carlsson. Daniels kärleksgåva till Victoria.


Veckans låt: When you tell the world your mine - Agnes & Björn

Jag lyssnar nästan aldrig på honom hemma, jag dansar sällan på krogen. Men varje gång jag ser honom live så står jag där, sjunger hoppar danskar och skriker. Musiken är bra, men inte lika bra som liveframförandet. Framför allt inte lika bra som det blir med Thomas Ruisak. Att han dessutom inte är lika snygg som samhällskritiska Snook utan snarare en samhällsironisk Joaquin Pheonix gör det hela på något vis bättre.

Dessutom är det kul med en hip-hoppare som visar på tydlig självdisans och ödmjukhet. Han erkänner. Thomas Ruisaks Hiphopper är större än någon av hans låtar. Därför är den det självklara finalnumret när just Ruisak är med på scen.

veckans låt: Inget att förlora - Mange Schmidt

Så här i fotbolls VM tider har jag inget annat val än att välja en fotbollslåt. Visst. Sverige är ju inte med i årets VM. Och framför allt, Zlatan spelar inte i landslaget. Men Hoffmaestro & Chraa har ändå gjort en av de grymmast fotbollslåtarna. Vi lyssnar njuter och längtar till September när deras nya album kommer.



Veckans låt: Ibracadabra - Hoffmaestro & Chraa

När man ser den här videon är det inte svårt att gisa varifrån Johnossi fick inspirationen till första videoversionen till låten Man must Dance.

Sorry Green Day men ni blir aldrig bättre än vad ni var just här.



Veckans låt: Basket Case - Green Day

Så här långt under 2010 har det tre låtar som verkligen sticker ut, som håller en annan klass, som skulle kunna kallas för mästervärk. Först ut var låten Backseat under P3 guld. Efter det kom melodifestivalen och den låt som troligtvis hade gått bättre i Norge (svårt att komma med en låt som skulle gå sämre i och försig) Keep on Walking. Sedan var det dags att pressentera den tredje låten, och den kom i någonting så annorlunda som en telia reklam. 4 O'clock.

Alla låtarna har en gemensam nämnare, inte speciellt svår att hitta. Salem Al Fakir. Tack för att du förgyller ett redan starkt musikår.


veckans låt: 4 O'clock - Salem al Fakir

Mitt under hockey- VM är alternativen få. Vi minns låtar som H O C K E Y - hockey och Den glider in, men nu är det dags för 2000- talets hockeylåtslegender. Den som sätter normen är ingen mindre än Petter i samarbete med den bra Magnus Carlson (dvs. weeping willows - Magnus och låten Du gör min dag.


veckans låt: Du gör min dag - Petter feat. Magnus Carlson

Vaknade tidigt en morgon. Väckarklockans radio hade gått igång. Från den ljöd en somrigt gungande gitarr och en lagom brittisk sång. Mina första gisningar var Just Jack eller Jamie T. Jag hade fel. Det visade sig vara för mig helt okända Two Door Cinema Club. Och vad kan jag säga. Ännu har jag inte hunnit lyssna på hela albumet. Faktiskt bara den här låten jag har hört. Men det ligger på min To do list för den kommande veckan.

Somthing good can work har gått varm på min iPod senaste veckan och är det självklara valet till veckans låt.


Veckans låt: Something good can work - Two Door Cinema Club

Lasse Lindh, välkommen tillbaka i mitt liv.



Veckans låt: Svenska Hjärtan - Lasse Lindh

Efter den makalösa föreställningen i fredags finns det inga andra alternativ än att just öppningslåten till musikalen måste bli veckans låt. Alla övriga motiveringar till varför är överflödiga.



Veckans låt: Willkommen - Cabaret

Veckans låt: My Valentine - Timo Räisänen

2007 stod jag och jobbade på G.A.D med hörselkåporna på och lyssnade på P3 populär. De hade ett inslag där en musikredaktör på kanalen fick välja ut en låt de tyckte förtjänade lite uppmärksamhet. Just den här dagen ansåg de att det var den okända Kate Nash debutsingel Foundations som förtjänade en omgång i P3. Foundations vidgade mina vyer. Kort efter komm det lysande debutalbumet Made of Bricks. Sedan har det varit mer eller mindre knäpptyst. Tills nu.

Nu har äntligen en ny singel släpps och i slutet av månaden kommer det nya albumet. Och hon har inte gjort mig besviken.


Veckans låt: Do-wah-doo - Kate Nash

Johnny Cash dog 2003 för några veckor sedan kom hans senaste studioalbum. Inte någon best of utan ett riktigt album som Johnny Cash arbetade med in i det sista. Varför det har dröjt ända till nu innna det släpptes är för mig en gåta. Men faktum är att det är en otroligt bra skiva. Med ett grymt titelspår.

Tyvärr finns det ingen ordentlig video till den här låten. Det är endast ett ihop klipp från videon till Hurt.


veckans låt: Ain't no grave - Johnny Cash

En gamal klassiker som får en att drömma om att musik ska låta så här igen.


Veckans låt - Somebody tod love - Jefferson Airplane

Den här låten har direkt (eller det kanske ska kallas indirekt) koppling med varför jag började med min topplista över det gångna årets album. Det var vinter och mellandagar i nådens år 2007. På första plats på Musikbyråns värdelösa topp 30lista (listan som resulterade i att jag gjorde min egen) hamnade Feist. Vilket var ett av få bra album på hela listan.

Från hennes album The Reminder kommer låten My Moon My Man. Snygg, enkel och stilren. Och videon motsvarar låten på samtliga dessa punkterna. Att man dessutom kan facineras hur videon i stort sett är tagen i en sekvens med en relativt avancerad koreografi, ett rullband och ljus som ska klaffa till musiken och rörelser. Samtidigt som alltång måste synka. Det är i sådana här lägen som musikvideos är som absolut bäst.

Veckans låt: My Moon My Man - Feist

Den här veckan har varit en sådan där underbar vecka då jag har fått upp ögonen för mycket ny musik samtidigt som efterlängtade singelsläpp har skett. Det leder dock till ett problem. Problemet med att välja veckans låt. Ska jag visa upp och glädjas över att min iPod återigen består av en hel del låtar sjungna på svenska. Eller ska vi släppa fram videon jag har väntat på i två år.

Jag väljer att lyfta fram den svenska låten. Den andra kommer jag att kunna återkomma till under den kommande veckan ändå.

Peter Morén känner vi igen från Peter, Bjorn & John och är sångrösten bakom förra årets tredje bästa album Living Thing. Nu har hans soloalbum släppts och därifrån singeln Esther. Och till singeln den mysiga sjuttiotalfeeling videon. Och går det annat än att känna glädje när man ser Peter Morén hoppa och leka med hunden genom videon och framför allt i inledningen.

Veckans låt: Esther - Peter Morén

Ett av de skönaste gungen i en svensk låt, med en härlig elektrofunk (kanske inte funk, men det känndes skönt att kalla det för det.) Har inte så mycket mer att säga än att jag blir glad när den här låten dyker upp på min playlist på gymmet.


Veckans låt: Jag har varit vilsen, Lisa - Parken

Idag döps min brorsdotter. På en dopdag som denna ställer jag mig frångan. Kan det finnas någon bättre dagens låt än Personal Jesus



Veckans låt - Personal Jesus -Johnny Cash