Jag har börjat motionssimma.

Igår skulle jag simma på Sanarpsbadet. Jag bytte om duschade, trånade lite mot bastun. Såg redan fram emot den avslappnande stunden efteråt. Går ut i badet. Tittar åt höger. Motionssimbassängen. Fyld av pensionärer. Tittar åt vänster. Bubbelpoolen. Tom. Går åt vänster.

Efter en god stund i bubbelpoolen hoppar jag, eller rättare sagt klätrar försiktigt ned för stegen. Inser att bubbelpoolen var en dum idé. Kontrasten mellan det varma och det kalla vattnet blir enorm.

Simmar ett par längder. Pensionärerna blir färre. Barnen fler. Inser att det är mycket skönare att simma med lugna långsamma pensionärer än med skrikiga barn. I högtalarna hör jag hur de ropar efter den ansvariga för barnkalaset. Jag inser vad det är som händer. Motionsbassängen börjar påminna om Romabadet när vi var där om Scouterna. Jag försöker envist fortsätta mina längder.

Det gör även två stycken fjortonåriga flickor som srattlar fram. Maskaran är inte vattenfast och rinner över hela ansiktet och bilder ett svart oljefält från Mexicanska golfen efter sig. Det är droppen jag går upp och duschar.

Försöker basta men kan inte slappna av. När som hellst kommer barnen. Klär på mig. Knäpper igång Olle Ljungström. Tänker att bubbelpoolen var i alla fall skön