The night when it all changed

Två tomater gick på en väg

Så kom en bil och körde över den ena tomaten.

Då sa den andra tomaten: Kom Ketchup, så går vi!

”Börjar ni bli klara tjejer?”

”Alldeles strax. Jag skall bara dricka upp. Vart är Jenny?”

”Hon är ute och röker med Alex. De är nog färdiga o sticka!”

”Okej, vänta” Sara tar upp ölen och tömmer den i ett svep.

”Då går vi då!”

Tjejerna drar på sig sina skor och lämnar lägenheten. Ölburkar, ciderflaskor och öppnade spritflaskor fyller bordet tillsammans med shotglas och halvdruckna drinkar.

På väg ut går Sara förbi en spegel. En sista koll innan hon lämnar lägenheten. Ikväll måste allting vara perfekt. Ingenting får gå fel. Andreas hade sagt att Peter skulle vara där ikväll.

”Men för fan Sara kom nu. Du ser jätte fin ut. Peter kommer att falla pladask. Tänk på oss andra, alla bra killar kommer ju att vara tagna innan vi kommer ner om vi skall vänta på dig hela tiden!”

”Hur skall du göra ikväll då?” Alex tittar med pillemarisk blick på Sara. Det är ingen tvekan om vad hon tänker på. Men Sara låtsas ändå fullkomligt oförstående.

”Vad menar du?”

”Ja, skall ni göra det. Ha sex?”

”Du vet mycket väl min åsikt, Alex!”

”Juste, det där om inget sex före äktenskapet. Glömde visst bort det. Jag är faktiskt riktigt imponerad. Jag fattar inte hur du klarar det. Jag skulle inte klara en vecka utan sex.”

”Nej, jag är en stolt oskuld. HÖR NI DET KILLAR! JAG ÄR EN STOLT OSKULLD!” Hennes röst ekar mellan husen, stämningen är på topp.

Det är en varm sommarkväll. Ett gäng tjejer är på väg ner på krogen. Det är sommar.

 

Tjejerna kommer fram till krogen. Kön ringlar sig lång och är full av människor som alla vill samma sak. Komma in!

”Häng med här tjejer!” Alex hade letat sig fram och lyckats få en av vakterna att släppa in dem VIP ingången.

Stället är överfyllt. Dansgolven vibrera. Öltapparna i barerna står ständigt på. På terrassen flockas alla rökarna. Tjejerna är på inneställenas inneställe. Allt är som de skulle säga top-notch

Sara börjar genast leta efter Peter. Men det är som att leta efter en nål i en höstack. Eller snarare som att hitta en droppe vatten i en av barerna. Efter tjugo minuters letade börjar hoppet svika. Kanske hade Andreas bara jävlats med henne. Peter skulle troligtvis inte dyka upp. Resten av tjejerna hade försvunnit direkt när de hade kommit in. Nu står Sara ensam vid en av baren. Hon känner sig bortkommen, varför är jag egentligen här?

En bit ifrån henne står en man med en drink i sin hand och spanar på Anna där hon står. Han hade lagt märke till henne redan när hon kom in på klubben. Han har sedan följt henne i hennes letade efter Peter. Han går fram och ställer sig bredvid henne.

”Varför är du så ledsen en så här härlig natt?”

”Va! Vem är du?” Sara som varit försjunken i tankar kring Peter var inte beredd på att någon skulle prata med henne. När hon sedan insåg vad mannen hade frågat skämdes hon lite. Syntes det så tydligt att hon var ledsen? Hon försökte att se gladare ut när hon tittade upp på mannen.

”Nejdå jag är inte ledsen. Jag stod bara och funderade på en sak.”

”Om du säger det så. Men jag tror dig inte.” Mannen ser Sara rakt i ögonen och ler ett av de bredaste och vitaste leendena Sara någonsin sett. Det var verkligen en vacker man som kommit fram till henne.

”Vill du ha någonting att dricka?” Innan Sara hann svara beställde han in en drink Sara aldrig hört talats om. Hon smuttar lite försiktigt men sedan tar hon en stor klunk. Det var bland det godaste hon druckit.

Mannen och Sara börjar prata med varandra. Där är någonting speciellt med honom känner Sara. Någonting som gör att hon känner sig trygg men samtidigt lite osäker.

 

Några kvarter från klubben har två ungdomsgäng mötts. Stämningen, aggressiv och laddad. Slagsmålet hänger i luften. Snart kommer det att smälla.

”Peter, lugna ned dig för fan.” Inne i klungan de två gängen bildat står Peter han har ett fast grepp om en av de andra killarnas jacka och har dragit hans ansikte bara centimeter från sitt. Hans näsborrar är vidgade, armarna spända, ögonen fast fixerade rakt i den andra killens. På sina egna axlar ligger Andreas händer och försöker lugna ner honom.

”Okej, ni har rätt. Han förtjänar det inte.” Peter börjar slappna av och släppa jackan.

”Ha, backar du ur va? Din lilla jävla fjolla!” Explosion.  Peter drar till sig killen igen och ger honom en danskskalle. Näsbenet går av och killen faller handlöst till marken och bli liggandes. Infernot bryter ut.

 

Sara och mannen har flyttar från baren och sitter på uteserveringen med ytterligare var sin drink. Sara drar ett djupt bloss som om hon aldrig gjort annat än att röka. Trotts att det är första gången hon håller i en cigarett. Mannen har lärt henne knepen.  Hon tittar upp på hans ansikte men det är någonting som inte stämmer. Färgerna. Färgerna på träden, på marken, mannens ansikte. Allt såg ut att vara täckt av en stor regnbåge.  Dessutom roterar allting, men inte som när man är full. Nej det här är någonting annat.

”Hur är det?” mannen ser på Sara, han ser att någonting inte stämmer.

”Jag mår lite illa. Jag kommer snart.” Sara försöker att ställa sig upp men klarar inte av att hålla balansen när allting kring henne roterar. Hon ramlar omkull och sätter sig på uteserveringens golv.

”Ta det lugn.” Mannen kastar sig upp från sin stol och hjälper Sara upp på benen igen.

”Så ja, stöd dig mot mig. Vi tar och går ut här ifrån. Jag kan hjälpa dig hem.”

Långsamt tar de sig ut. Utanför ringlar kön fortfarande lång. Tillsammans börjar de gå hem mot Saras. Sara är nu som en vandrande zombie och följer mannen vart han än går. Han för henne in i stadsparken och in i ett av de små lusthusen som finns en bit från gångstigen.

”Sätt dig här och vila lite en stund.”

”Mmm. ”Svarar Sara innan hon lägger sig ned på bänken.

”Du är vacker Sara. Vet du det. Speciellt dina läppar. Får jag kyssa dem.” Innan Sara svarat böjer mannen sig fram och kysser henne, det var ingen mjuk försiktig kyss. Det var en kyss som tydligt förde fram sitt budskap. Mannen ville ha mer, mycket mer.

 

I berättelsen om de två tomaterna som krossade en väg finns så mycket att utläsa. Inte bara det komiska, det finns även ett djup. När en av tomaterna blivit krossad och förstörd så finns ännu hopp. När du blivit totalt nedtryckt så finns ännu möjligheten att resa sig och gå vidare.

”Kom nu ketchup så går vi”.

 


Huvudet värker, kroppen värker, underlivet värker. Sara kommer inte ihåg någonting av natten. Hon öppnar ögonen och sirrar rakt upp i taket. Genast känner hon att någonting är fel. Hon fryser , hon tittar ned på sin mage och sina ben.  Genast fylls hennes ögon av tårar. Hon ligger naken på det stampade jordgolvet i lusthuset. Genast börjar minnena komma tillbaka till henne. Hon minns hur mannen som hjälpt henne böjer sig ned och kysser henne. Hur han tar tag om hennes händer, hur han sliter sönder hennes kläder. Hon minns hur hon förlorade sin oskuld, sin stolthet, hur hon förlorade en del av sig själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback