Efter något lite oroligt telefonsamtal och nått SMS så kanske jag skall förtydliga att den där lilla texten inte har någon deppig grund om att jag sitter på golvet i min lägenhet och skär mig själv. Absolut inte. Jag mår bra. Förvånansvärt bra. Bättre än jag har gjort på länge. Härligt att vara hemma igen. Lite ovant att vara så pass ensam. Alltså ensam i lägenheten. Inte alltid massor av folk runt omkring. Inte massor av platser att vara på. Egentligen att ägna åt mig själv. Vad gör man egentligen när man ägnar tid åt sig själv. Jag brukar mest bli rastlös och ligga i soffan försöka att se film sammtidigt som jag slösurfar och chattar. Tappar handlingen i filmen, börjar lyssna på musik istället. Sjunger med. Klockan blir två. Jag är inte trött. Dagen efter förstörd.


Planen för kvällens egentid är som följer:

• Laga mat - Pågår för fullt. Lyxiga köttbullar från Scan och hemmagjord Potatismos
• Fredagsölen jag anamat från bror min. Synd att jag bara har Lapin Kulta som Kristian lämnade kvar
• En rask och kylig promenad med ett anteckningsblock och iPoden.
• Om klockan inte är allt för mycket (såg precis att den visst var åtta redan) O brother where are tough.

Jag mår bra
Snö, vinter, kyla ensamheten är ganska skön ändå.