3. Peter, Bjorn and John – Living thing

Nytänk var ordet. Mycket har ändrats sedan ”Young folks” släpptse 2006. Mycket är det samma.

På ”Living thing” har de, som de sa i Popcirkus, låtit trummorna ta hand om melodin och gett trummorna mer distinkta toner medan gitarren får ansvara för takten. Är det någon som förstår vad det egentligen innebär? Hur som hellst lyckas de med få instrument och små medel ge musiken en fyllighet trotts nakenheten.

Lay it down

Som om det inte räckte med att musiken i sig är underbar att lyssna på, som om det inte räckte med den sköna orytmiska rytmen som genomsyrar albumet, det som hindrar en från att sitta still, det som tvingar en att sjunga med i inledningen till titelspåret så har de även underbara texter. De berör någonting och betyder någonting, sången är mer än bara ett extra instrument. Det går inte att tycka illa om texten i annars svårlyssnade ”Blue Period Picasso”. Eller att inte beröras av ”Lay It Down” albumets starkaste spår. Förutom det här starka albumet lyckades Peter, Bjorn and John även med den mest lyckade Michael Jacksson hyllningen av musiker i år under Hultsfredsfestivalen. De gör sin grej, de gör det bra och de vet att de inte behöver vara mer kommersiella än vad de är.

Michael Jacksson hyllning till "It don't move me"

Peter, Bjorn and John är troligtvis en av Sveriges mest inflytelserika trios och de syns i många andra sammanhang med soloprojekt och som producenter. Hela ”Living Thing” är fyllt med poplåtar så som de skall låta. ”Living thing” tog redan 2009 popmusiken in i det nya decenniet.