När vi kommit hem
Sov nu, lilla vän. Du är så svart och vit, men snart vaknar du i fäg.
När du kommit hem ska du kontkata mig. Så jag vet att du kom fram.
Allt vi gjorde här tillsammans kan vi göra där.
Allt vi tyckte om att göra, gör vi om igen när vi kommit hem.

Jag är van
Jag har glömt vad vi firar.
Jag ha glömt vad vi gör här.
Men jag ler när ni ser på mig.
För jag är van.
Jag har drömt hela kvällen
om att hitta en lucka
och virvla ut över gatorna
men jag är van

Van att vänta
van att blunda
van att låtsas
Jag är van

Hör dåligt och fattar trögt
Din arm är så nära min. Har du bedömt avståndet fel?
Du viskar så tyst mot min hals, är du hes?
Alla andra har somnat här, det är bara du och jag. Vem har du blandat ihop mig med nu?

Jag hör dåligt och fattar trögt,
så ta mig nu om du vill ha mig här
Jag har väntat på nån sån som du
Jag hör dåligt och fattar trögt, Så säg nåt nu, säg det högt och klart
Jag kan vänta och jag väntar nu

Det finns ingen olycklig kärlek. Det är bara all idioter som inte vill ha en som gör en olycklig

Emil Jensen, allt man behöver en mörkt, regnig och kall höst kväll. Men lika väl en ljus vinterdag