Nu är det snart slut
När jag gick på första nollningsdagen för drygt en vecka sedan känndes det som om att nio dagar var typ sex dagar för mycket för nollninge. Men imorgon är sista dagen och nu känner jag snarare att nio dagar är sex för få. Det har varit fantastiskt roligt. Men även väldigt slitigt. Imorgonkväll skall vi äntligen får träffa de som har haft hand om oss under namn som. Straffmästare Von Living Hell. Eller Pappa Tintin och Sergeant Puss n Boots. alla skickligt förklädda i peruker och overaller. Hoppas verkligen att jag hinner hem från Uppsala.
Uppsala ja. Har inskrivning där imorgon för min distanskurs. Fruktansvärt idiotiskt att ha man måste åka dit på inskrivning. Man läser ju en distanskurs för att man inte vill vara där. Så vid fem tiden åker jag från Halmstad. Förhoppningsvis är jag framme lite innan tolv. Har jag ännu mera flyt så är vi klara innan 16:00 som är den utsatta tiden. För jag skall hem imorgon också så att jag hinner gå på avslutningsfesten på kåren. Känns tight. Och det känns som om jag kommer att vara snuskigt trött.
På söndag skall jag sova. Sedan har jag lite ledig tid fram till på torsdag då min kurs här i Halmstad drar igång. Kan behöva lite vila efter de här dagarna.
Fick nattligt besök av vår stab (de som tar hand om oss) och några överkursare (sådana som antingen går i trean eller inte alls men hänger med alla studenterna ändå) natten till torsdag. Vid fyra ringde det på dörren. Ungefär en timme efter att jag kom hem. Yrvaken öppnade jag och fick sjunga dansa och läsa en dikt. Slutligen fick jag poppa popcorn utan lock och försöka fånga dem i ett glas. Jag lyckades fånga en som jag sedan tappade ur när jag skulle fånga nästa.
När jag vaknade dagen efter insåg jag att alla mina böcker stod upp-och-ned. Mina skor var ihopknutna och gömda. I Duschen stod mitt paraply och alla mina fjärkontrollsbatterier var gömda. Med mera. Fortfarande hittar jag saker de har flyttat eller gömt. Över allt ligger det även små lappar där det står Staben ser dig. Väldigt spexigt faktiskt.
Spexigt är studentiska för roligt.
Uppsala ja. Har inskrivning där imorgon för min distanskurs. Fruktansvärt idiotiskt att ha man måste åka dit på inskrivning. Man läser ju en distanskurs för att man inte vill vara där. Så vid fem tiden åker jag från Halmstad. Förhoppningsvis är jag framme lite innan tolv. Har jag ännu mera flyt så är vi klara innan 16:00 som är den utsatta tiden. För jag skall hem imorgon också så att jag hinner gå på avslutningsfesten på kåren. Känns tight. Och det känns som om jag kommer att vara snuskigt trött.
På söndag skall jag sova. Sedan har jag lite ledig tid fram till på torsdag då min kurs här i Halmstad drar igång. Kan behöva lite vila efter de här dagarna.
Fick nattligt besök av vår stab (de som tar hand om oss) och några överkursare (sådana som antingen går i trean eller inte alls men hänger med alla studenterna ändå) natten till torsdag. Vid fyra ringde det på dörren. Ungefär en timme efter att jag kom hem. Yrvaken öppnade jag och fick sjunga dansa och läsa en dikt. Slutligen fick jag poppa popcorn utan lock och försöka fånga dem i ett glas. Jag lyckades fånga en som jag sedan tappade ur när jag skulle fånga nästa.
När jag vaknade dagen efter insåg jag att alla mina böcker stod upp-och-ned. Mina skor var ihopknutna och gömda. I Duschen stod mitt paraply och alla mina fjärkontrollsbatterier var gömda. Med mera. Fortfarande hittar jag saker de har flyttat eller gömt. Över allt ligger det även små lappar där det står Staben ser dig. Väldigt spexigt faktiskt.
Spexigt är studentiska för roligt.
Kommentarer
Trackback