Igår  var jag på Liseberg. Alla jobbade förutom fyra stycken och jag. Så jag tänkte när jag gick upp vid halv två att nu måste väll ändå de andra vara vakna och sugna på att göra någonting. Men när jag kommer upp i deras lägenhet så är allt jag hör snarkningar i kanon. Då skall jag säga att två av dom hade jobbat natt och kommit hem vi åtta tiden. De andra två däremot hade jag delat var sin flaska vin med kvällen innan. Men sedan känade jag mig trött och sliten så jag gick och lade mig. Men de andra två gick ut. Tydligen så gick de inte och lade sig fören kvart över nio.
Så det blev alltså jag all alone on Liseberg är kanske inte någonting jag skulle rekomnedera. Jag åkte en atraktion. Utsiktstornet. Men jag var ändå där i två och an halv timme.

Idag har jag jobbat hela dagen. Kände mig så sliten fram tills rasten. Efter att lunchtröttheten som alltid innfinner sig timmen efter lunch så stod jag i köket och genast kändes allting mycket bättre.
När vi slutade vandrade vi hem i åskregnet och stannade på ett liten grekiskkvarterskrog (de är välldigt mycket för grekiskakvarterskrogar i Göteborg) där tog jag en grekisksallad som jag föllde upp med kycklingfilé med klyftpotatis. Smaskigt.
Nu sitter jag och Julia i vardagsrummet och försöker komma på någonting att göra. Men idéerna sinar just nu. På teven rullar Project Runway. Please save me good.

---

En helt annan grej. Kristian kommenterade min och Fabians uppesittarkväll med kommentaren livet på en pinne med lite strössel på. Det roliga är att vi som sagt såg på en buktalarföreställning. Från den visar jag det här klippet. Ni får göra matten själva.