Kännslor
Idag skrev jag ytterligare ett kapitel på mitt projektarbete! Boken som just nu har arbetstiteln En söndag i juli. Den handlar om de tre personerna Jonas, Danny och Veronica som är med i en teatergrupp som heter Wardrobe. De lever ganska vanliga liv fram till en söndag i juli då en av deras vänner träffas av blixten efter en teaterföreställning.
En söndag i juli handlar om hur deras liv på olikasätt förändras efter olyckan, och med boken vill jag tala om att vi måste ta till vara på det liv vi har, vi vet aldrig när det tar slut!
Boken är baserad på vad som hände mig i somras, just en söndag i juli.
Idag skrev jag ett kapitel som handlar om vad som hände Danny dagen efter olyckan. För att kunna skriva kapitlet var jag tvungen att gå tillbaka i tiden och läsa igenom olika gästboksinlägg som kom till oss dagen efter.
Då slog det mig att der är förunderligt vilka kännslor ord kan väcka! Bara genom att läsa i gästboken så kom alla kännslor som jag kännde just den dagen precis efter olyckan tillbaka, och jag mindes exakt hur jag kännde när jag läste det, var jag satt och vad jag tänkte. Jag fick tillbaka den där förunderliga kännslan av att någon brydde sig om hur man mådde. Inte bara som i det vardagliga livet då man mest frågar hur man mår av gammal släntrian, nej utan hur man mådde för att man faktiskt verkligen var orolig och brydde sig.
Det slog mig vad en lite signatur kan betyda, bara att man kan se att den personen har brytt sig, eller att den personen har tackat.
Det slog mig också att det borde vara så även i det vardagliga livet! Att man inte bara frågar hur man mår för att man skall det. Att det inte skall bli som det är i frankrike där det egentligen inte finns något ord att använda om någon frågar hur du mår och du inte mår bra. Du har inget val det är bara att bita ihop och säga bra och fråga tillbaka. Det är så det skall vara!
Nej låt oss göra en liten revolution och låt oss få orden "Hur mår du" En verklig betydelse. Börja bry dig om hur någon mår, börja ta till vara på dina medmänniskor. För en dag kanske du behöver den där omtanken, den där personen som verkligen undrar och bryr sig.
I Bibeln står det. Så som du vill att andra skall vara mot dig skall du vara mot andra
Men är det inte så att det är tackvare att folk vet att något har hänt som man verkligen frågar. Jag tror inte att vi bryr oss mindre om hur våra nära och kära mår i det dagliga livet utan det är väl så att man knappast vill tala om, om man inte mår så där jätte bra, vi människor är bra på att bytta upp en trygg fasad runt oss.
Jag tror det är därför folk verkar bry sig så mycket mer om det sker något som man vet om för då kan inte personen i fråga dölja det.
Hur många gånger har inte man kommit på sig själv när någon har frågat hur man mår att man svara det är bra fast allt är ett enda stort kaos och man inte kan komma på något som är så där bra även om man tänker en stund. Ändå vi vill nästan aldrig störa folk med hur vi verkligen mår speciellt ofta.
Så jag tror det är hårt att döma människorasen att vi inte bryr oss, jag tror att vi bryr oss men vi är inte tankeläsare.
Flummigt värre tänker nog inte läsa detta och se vad det blev av det de som förstår grattis ni andra synd för er för jag försökte verkligen vissa på en poäng här.