Då var det klart. Då var man inte längre arbetslös. I början av januari tar jag mitt pick och pack och sticker till Nordirland, Dungannon för den som är nyfiken och vill kolla på Google Earth.

Jag kommer att arbeta i ett stall med 70-80 hästar och rida 5-6 hästar/dag. Jag kommer att bo i min egna två rums lägenhet 500 meter ifrån stallet. Det kommer att bli väldigt spänande och jobbigt.

Chefen ringde igår klockan tio. Innan han ringde hade jag pratat med min förmedlare som har bott i England i 40år. Hon sa "Han pratar väldigt fort, jag FÖRSÖKER att hänga med" Min tanke innan jag svarade var om hon försöker att hänga med så kommer jag inte att ha en chans. Men så farligt var det inte ändå. Han pratade inte jätte fort, dock lite sludrigt och så med Irlänsk dialekt (konstigt va!) Han lät lite som Marry och Pippins i sagan om ringen (kommer inte dom från scottland? Hmmm, scottar och irländare kanske pratar likadant, tänk om det inte alls är Nord Irland jag skall till utan scottland. jobbigt om jag bokar fel flyg. Jag borde verkligen ta och ringa Bryan. Men tänk om jag inte fattar något. Jag är rädd...